Hemma
Kategori: Allmänt
Det har säkert varit både svårt och fantastiskt även för min värdfamilj.
Svårt för här kom jag , en blond tjej från Europa som ska visa hur man lever på rätt sätt. Svårt för att jag är någon okänd som de öppnar sitt hem för. svårt för att jag inte bara direkt kan anpassa mig till deras liv. Förhoppningsvis tycker de att det också varit fantastiskt.
Ibland har jag tvivlat på om jag faktiskt gjort någon skillnad . Sen tänkte jag om och började tänka att bara genom att vara här har jag gjort skillnad . Genom att sitta i samma buss och gå på samma gator som människor som inte ser ut som mig eller pratar mitt språk har vi förenats. Visat att jag finns. Berättat om våra traditioner , historia och sätt att leva och se på saker. De har visat att de finns. Berättat om traditioner , historia och sitt sätt att leva. Bara genom det har jag gjort skillnad. Vi bor på samma jord. Vi finns. Vi är människor. Har jag sedan också lärt lärarna något och visat ett annat sätt att undervisa på och även om jag lärt en elev något som den inte kunde tidigare så är det en bonus.
När jag velat ta första bästa flyg och velat åka hem så har jag tröstat mig själv med att jag faktiskt har möjligheten att göra det. Jag hade möjligheten att resa hit och jag har möjligheten att resa hem. Alla har inte den möjligheten . För detta är deras hem.
När Jag gick en dag på vägen hem från skolan efter att ha varit i Kenya 1, 5 vecka så tänkte jag att det här är ju lugnt. Är det inte mer än detta liksom?
Då gick jag på en grusväg i ett av de värsta slumområdena i Nairobi som heter Mathare. Längs vägen fanns små marknadsstånd och runt mig såg jag plåtskjul och lägenheter utan fönster och med tvätt hängande överallt. När jag gick fick jag zick zacka mellan allt skräp och det luktade surt. Ändå tänkte jag : är det bara detta?
Jag tänkte att jag hade vant mig. Men det var skillnad. Jag visste att jag var här en begränsad tid. Jag skulle sen återgå till min vardag , mitt hem och mitt liv.
Men människorna som jag såg runt mig de skulle stanna. För detta var deras vardag, detta var deras hem. Detta är deras liv.
Med mig hem har jag lyckats få typ den enda sjukdom som man inte kan vaccinera sig mot.
Jag spenderade hela onsdagen på infektionen på csk och beskedet blev inläggning , dropp och lungröntgen. Tyckte det var mycket onödigt eftersom jag faktiskt inte mår så dåligt och det är inte smittsamt så det slutade med lungröntgen och vila hemma.
Om en månad ska jag vara helt återställd .
Med mig hem har jag också många minnen. En del bra en del mindre bra och en del som jag inte vet är bra eller dåliga.
Jag har också tagit med mig hem vänskap från min värdfamilj och sist men inte minst har jag nu ett fadderbarn som heter Samson och är 9 år. En söt , klok , lekfull och väldigt artig kille som fastnade i mitt hjärta lite extra.
Så nu finns alltid en anledning att återvända till Kenya.
Men först så har både jag och Jesper en helt annan resa framför oss. Mer om den får ni läsa i kommande blogginlägg.
Ett inlägg jag skrev i Kenya den 3/10-17 men valde att inte publicera pga att ingen skulle bli orolig väljer jag att publicera nu efteråt istället. Det kommer att ligga på bloggen under datumet 3/10-17 då det var den dagen det skrevs. Jag väljer att ha med det eftersom det var en del av min resa och ett av mina mål med resan har varit att varken förvärra eller försköna bilden av landet Kenya utan skriva och berätta så som det verkligen är .
Detta var en del av Kenya.
Sist men inte minst :
Vill du också sponsra ett barn?
Bakgrund
ABC skolan finns i Nairobi i Kariobangi och är skola från pre-school( förskola ) till high school ( gymnasiet )
Det går ca 360 elever på skolan och alla barn är antingen föräldralösa, gatubarn eller så fattiga att familjen inte har råd med skola överhuvudtaget.
ABC children aid hade först huvudkontor på Island och skolor i flera länder men när de valde att att samarbeta med en svensk organisation som skulle få ensamt ekonomiskt ansvar och ville placera barnen på ABC skolan i Kenya på andra skolor så valde ABC skolan i Kenya att fortsätta med andra sponsorer. Huvudansvaret och chefen för skolan i Kenya har thorunn Helgadottir som jag för övrigt fick möjlighet att träffa i Kenya.
Bland annat så finns det en tjej i USA som heter Abby Fegtly och är grundare till Bluedoor. När Abby var 14 år var hon på resa i kenya och kom i kontakt med ABC skolan här i Kenya och där och då bestämde hon sig för att göra något för dessa utsatta barn. Det började med att hon fotade barnen framför en blå dörr eftersom de aldrig tidigare sett sig själv på foto. På den vägen är det .
Abby och hennes bluedoor jobbar alltså för att få sponsorer till ABC skolan i Kenya.
Hur det funkar att sponsra ett barn:
Det funkar så att man sponsrar ett barn för30-40 usd / månad beroende på om barnet går hem efter skolan och är day school Child eller bor där och är så kallad boardingchild . Dessa pengar går till lärares löner, läroböcker , skrivböcker , pennor, stolar ,bord och även mat , hygienartiklar och sjukvård .
Man får ett foto och information om det barn man väljer att sponsra och sedan får man brev och foto och skolresultat varje år. Det finns möjlighet att skicka små gåvor och brev och även hälsa på sitt fadderbarn .
Pengarna går till alla barn på hela skolan så att även de barn som inte är sponsrade får möjlighet till att kunna gå på skolan. Alla barn skriver också brev och julkort till sina sponsorer även om de inte har någon så att ingen ska känna sig mindre värdefull och utanför.
Däremot så kan man hålla personlig kontakt med sitt fadderbarn genom brev och små gåvor och till och med besök.
Ett barn kan ha flera sponsorer men det är bara bra för pengarna går ju till alla . Man blir helt enkelt som detta barnets extra familj.
Kontakt:
Läs mer på Facebook sidan :
ABC children aid Kenya
Och på bluedoor hemsida
Bluedoorsponsorship.org
Eller fråga mig
Jag var ju här
Från storstadsliv i ett varmt Nairobi till lugnet i ett höstigt Skåne och från ett slags djurliv till ett annat.
